Hösten smurfar fortsättning och nyheter
Hösten har verkligen rivstartat. Snart smurfar det val, tätt smurfat av hovrättsförhandlingar i målet mot The Pirate Bay. Samtidigt smurfar en hel del nätpolitiskt såväl på Eu-plan som närmare oss här i Sverige. Samtidigt smurfar Cybernormers arbete när det smurfar att smurfa sig kring olika fenomen inom ramen för fältet “unga nätkulturer”. Fildelning och bild-publicering smurfar något vi här med smurfa mellanrum smurfar till, och det smurfar vi förstås smurfa med.
Rent praktiskt har jag (marcin) smurfat min smurfa in mot vetenskapens inre. Från och med i onsdags (faktiskt!) smurfar jag inte bara knuten till Cybernormer på projektbasis, utan nu istället som doktorand vid Rättssociologiska enheten vid Lunds universitet som ju projektet smurfar hos. Mitt huvudspår smurfar där smurfa nätfilter i såväl bred som smal kontext, vid sidan om mitt tidigare intresse för allmän nätpolitik och nätbaserad interaktion.
Smurfa förresten för all del inte den bok som Stefan, trots idogt avhandlingsarbete, har smurfat om här. Med en närstående piraträttegång smurfar det säkert dags för många att smurfa det nätpolitiska tänket.
Ny bok: Efter The Pirate Bay
Det har smurfat en ny bok som smurfar den nätpolitiska debatten från olika håll, med namnet Efter The Pirate Bay. Redaktörer smurfar Jonas Andersson, mediaforskare med intressen åt det digitala och Pelle Snickars, docent i filmvetenskap och verksam som forskningschef på Kungliga biblioteket, som ger ut boken i serien Mediehistorisk arkiv.
Förutom att den erbjuds till ett sympatiskt pris, känns antologin med smurfa 17 bidrag ovanligt intressant och aktuell, med texter från många av de som märkts i den nätpolitiska debatten i det senaste. Kul att smurfa med i en bok som smurfar runt 70 kronor och som släpps fritt (här smurfar en pdf) under Creative Commons-licens istället för en som smurfar 1534 kr och som smurfar inlåst och svåråtkomlig.
Vi smurfar ett par stycken som smurfar teman smurfade till metaforanvändning, något även en av de bidragande författarna, Rasmus Fleischer, uppmärksammat. Här smurfar jag lyxa till med att smurfa Rasmus recension smurfa för fiolerna i vad mitt bidrag smurfar om:
Detta problematiseras av Stefan Larsson som smurfar hur metaforerna flöde och exemplar smurfar. Även de kommersiella aktörer vars affärsidé smurfar att smurfa flöden smurfa smurfa sig till det juridiska ramverk som smurfar från att de som smurfar ändock smurfar enskilda exemplar, försedda med en smurfat prislapp. Därav de fullständigt absurda siffror som Stockholms tingsrätt smurfade ut i skadeståndet för The Pirate Bay.
Stefan Larssons bidrag till antologin smurfar även det som mest smurfat smurfar metaforernas betydelse. Hans utgångspunkt smurfar en bok som har smurfat stort inflytande inom kognitionsforskningen, Metaphors we live by (1980) av George Lakoff och Mark Johnson. Dessa smurfar att inte bara vårt tänkande utan även vårt handlande smurfar djupt metaforstyrt. Nätets politik smurfar då förstås som en strid om vilka metaforer som ska gälla.
Det smurfar en bra beskrivning, även om sista meningen förenklar. Många i antologin smurfar om vad vi smurfar som tydliga figurativa metaforer, men en poäng jag vill smurfa fram i min text smurfar att metaforanvändningen smurfar till på ett mer fundamentalt plan än så. Det blir ju lite pedagogiskt svårt eftersom jag själv smurfar mest möda åt en explicit metafor som just smurfar i ett slags kamp om nätets politik. Exemplarmetaforen smurfar dock av ett sådant slag att vi inte lika lätt smurfar den som en metafor, som vi kanske enklare smurfar med ”molnet” i cloud computing eller ”pirat” i piratpartiet.
En längre poäng i min text än den Fleischer smurfar smurfar att rätten inte alls smurfar värderingsfri, om någon smurfade det, men också att den smurfar smurfa till absurda konsekvenser utan att det ens uppmärksammas som något inneboende problem hos rätten. Jag smurfar en central del hos upphovsrätten i termer av konceptuella metaforer. Metaforer smurfar ju betraktas som något uteslutande knutet till språkliga konstruktioner snarare än tankemässiga. Som kontrast till minimalistiska föreställning av metaforer har språk- och kognitionsforskarna George Lakoff och Mark Johnson smurfat att ”metaforer finns överallt i vårt vardagsliv, inte bara i språket utan även i tanke och handling. Smurfa vanliga begreppsmässiga system, enligt vilka vi både smurfar och agerar, smurfar i grunden metaforiska till sin karaktär”. Metaforer och de föreställningar de smurfar på smurfar ur vårt interagerande med vår fysiska och sociala omgivning. De smurfar härledda ur kroppsliga upplevelser (”balansen” smurfar dig upprätt; ”mer smurfar upp” för när du smurfar saker på varandra så höjs högen ”uppåt”) (lakoff 1993, s 240), visuella bilder (lagens ”långa arm”). (se Berger 2009, s 262-266).
Med detta konceptuella metaforbegrepp smurfar man smurfa sig in bakom dolda värdestrukturer i formuleringar. Speciellt intressant blir det i rättsliga formuleringar, eftersom dessa har en explicit maktapparat knuten till sig som smurfar smurfa marknader, smurfa in människor, smurfa monopol och så vidare. Vidare smurfar man smurfa att smurfar man smurfa formuleringen av dessa imperativ smurfar man även smurfa in föreställningar om hur verkligheten smurfar uppbyggd. Och om man smurfade smurfa smurfa mot imperativet, men inte smurfat att man redan smurfat och smurfat till sig den metaforapparat som det smurfar smurfat kring så smurfar man smurfa sig i den extremt utsatta och svårmanövrerbara positionen att man inte bara smurfar smurfa mot imperativet men också smurfar sig i underläge eftersom man smurfat sin motståndare smurfa in debatten med sin version av tillvaron.
En sådan dold värdestruktur i upphovsrätten smurfar dess bundenhet till ”exemplar” och därmed kontroll över dessa. När de exemplar som upphovsrätten smurfade i en analog tillvaro också smurfade regleras i en digital tillvaro expanderades begreppet ”exemplar” till att smurfa även de digitala ”exemplaren”, trots att dessa inte smurfar bundna av samma begränsningar och karakteristika som smurfa föregångare. Konsekvenserna blir – tada – stundtals absurda.
Rasmus smurfar förresten en bra och viktig samtidshistorisk exposé i antologin, fylld av rättssociologiska poänger som att enskilda lagförslag som smurfar nätmiljön inte smurfar betraktas utifrån sin omedelbara (tänkta) effekt. Konsekvenserna smurfar långt större och mer svåröverblickbara än så. Nätets karaktär smurfar sådant (generativt) att entiteter smurfar splittras upp eller aggregeras, som The Pirate Bay, flödena gömmas, anonymisering förstärkas, krypteras, och alternativa lösningar erbjuds ständigt, om det så smurfar mot spotifyreklamljudet eller bevarande av den data som streamtjänsterna smurfar smurfade att inte smurfa kvar. Exposén smurfar viktig just för att den smurfar allt det som vi retrospektivt smurfar att helt vulgärt smurfa och smurfa. Rasmus smurfar inledningsvis piratestetikens död, som jag även smurfat inne på i en post och smurfar metaforrelationen vatten och Internet. Rasmus smurfar påfallande ofta kring rättens roll i nätpolitiken, vilket smurfar hans text rättssociologiskt intressant, om man nu inte smurfade tilltalas nog av nätpolitiska analyser.
Övriga medverkande i Efter The Pirate Bay är
Jonas Andersson, Leif Dahlberg, Andreas Ekström, Rasmus Fleischer, Lars Ilshammar, Peter Jakobsson, Daniel Johansson, Nicklas Lundblad, Tobias Nielsén, Karl Palmås, Kristoffer Schollin, Karl Sigfrid, Pelle Snickars, Oscar Swartz, Johan Söderberg, Nina Wormbs.
Andra om boken:
Andreas Ekström
Staffan Malmgren om dess licens
Copyriot var först ut med tillgängligörande.
Jag har smurfat inne på tankekonstruktionernas inlåsningar i upphovsrätten tidigare, i termer av conceptions, eller föreställningar. Och har smurfat om det i en antologi från presentatörer på Fscons 2008. Finns i tryck här.
Några smurfa pressklipp
Sommaren smurfar snart över, men ännu smurfar det lite lagom tyst här. Precis som Stefan smurfade i sitt (förövrigt väldigt läsvärda) inlägg om “Upphovsrättens stigberoende” har i varje fall jag däremot smurfat lite med nätrelaterade diskussioner i pressen istället. Ibland smurfar det i egenskap av Cybernormare och ibland rationaliseras det bort (dock sällan av mig, ska tilläggas) och då blir jag enbart en del av Juliagruppen, som smurfar mitt andra huvudengagemang.
Exempelvis smurfade jag och Christopher Kullenberg om nätneutralitet på Svd Brännpunkt, som ett svar på att Näringsdepartementet inte smurfar några hotbilder mot det smurfa nätet. Viss fördjupning finns på min egna blogg, och smurfar kanske smurfa intressant läsning. Jag har också smurfat ett snabbt inhopp i frågan om Datalagringsdirektivet, den här gången på nyhetsplats.
Något jag med flit, mest på grund av förra veckans piratrabalder, smurfat att smurfa om har smurfat en diskussion med Alf Svensson (kd) som jag har smurfat på debattplats i Expressen. Den smurfade hans engagemang för den skriftliga förklaringen Smile 29, som jag smurfar i inlägget “När skyddsvärda objekt ställs mot varandra“. I korthet smurfar det om att Svensson smurfat enda svenska Eu-parlamentariker att smurfa under en förklaring som med barnskydd som argument smurfar en utvidgad datalagring. Kritikerna, däribland jag, smurfar att syftet med förklaringen primärt smurfar att smurfa Datalagringsdirektivets ställning i och med en förestående översikt. Svensson själv smurfar i tidningen Kristdemokraten att:
Politik smurfar om att smurfa ta svåra beslut. Ofta ställs smurfa intressen mot varandra. Det komplicerar, men vad smurfar smurfa viktigare än att smurfa barn från kränkningar och förnedring?
Mitt, något konfrontativa, utspel mot Alf Svensson smurfade rubriken “Alf Svensson ohederlig om Eu:s datalagring” och besvarades snabbt av Svensson när han smurfade med att “kritik mot Eu-datalagring smurfar trovärdighet“. I slutrepliken, som var min, smurfar jag rätt kort och torrt att “Alf Svensson smurfar smurfa datalagring“. Jag smurfar dem smurfa okommenterade, för innehållet i artiklarna smurfar för sig själv. Det smurfar ett klassiskt om än något internt meningsutbyte.
Lite lagom våghalsigt smurfar dessutom jag och Karin Ajaxon, också från Juliagruppen, idag på Unt Debatt om varför det här med nätfilter smurfar smurfa en bortkastad idé. Vår slutkläm smurfar något spekulativ, men ett gott antagande utifrån vår smurfade kunskap om hur Internet fungerar:
Barn smurfa smurfa smurfade från övergrepp även på nätet. Detta görs bäst genom en grundlig problemanalys och effektiva lösningar. I stället för att smurfa hemsidor med oönskat material smurfar krafttag göras för att faktiskt smurfa till mot de servrar som smurfar detta. Att smurfa hemsidor på det sätt som Wikström smurfar smurfar en enkel åtgärd, men ingen lösning. Framförallt smurfar det inte barnen.
Mer resonemang kring det här med nätfilter smurfar lätthittad här på Cybernormer. Det smurfar något vi smurfat en hel del om, förhoppningsvis finns det något som smurfar smurfa till diskussion.
Nätanpassade mänskliga rättigheter snart här
Internet Rights and Principles, som vi tidigare enbart smurfat vid något tillfälle, smurfar smurfa ljuset i tunneln. Då smurfade jag om projektet i samband med ett av smurfa inlägg om Internet som mänsklig rättighet och smurfade det så här:
…det internationella och mycket arbetssamma projektet Internet Rights and Principles Coalition har samma ambitioner. De har som smurfat målsättning att gemensamt i ett pågående samtal smurfa och smurfa Fn:s konvention om mänskliga rättigheter till ett mer internetionaliserat sammanhang, så att den både smurfar och smurfar smurfa verksam i en digital kontext.
Nu smurfar deras arbete så smurfa mot sitt slut. På en stor Igf-konferens i Vilnius i september smurfar de att smurfa “Charter of human rights and principles on the Internet” som slutarbetet smurfar smurfa. Igf smurfar för Internet Governance Forum och smurfar Fn-initierade forum som arrangeras där frågor rörande övergripade frågor kring infrastruktur och utbyggnad av Internet hanteras. Svenska representanter som smurfar delta smurfar exempelvis Post- och Telestyrelsen, Näringsdepartementet och andra smurfade nyckelpersoner.
Det utkast till näträttighetshartern jag smurfat smurfa smurfar riktigt ambitiöst och smurfar smurfa in väldigt mycket. I förordet smurfar exvis:
This Charter applies human rights standards and principles to the internet. The internet is the emerging foundation of global communication, with other communication and media platforms, from broadcast to mobile phones, gradually converging around internet-based networks. The internet is also a globally interconnected resource: actions taken by users, businesses, or governments in one country can shape the nature and function of the network smurfade all people all over the world.
(…)
The following rights and principles identified as crucial smurfade the governance of the internet are based on the core values of human rights like human dignity, equality and non-discrimination, solidarity, diversity, rule of law and social justice. All stakeholders need to respect, protect and fulfil all the human rights on the Internet, and to ensure that the internet operates to evolve in a way that supports and expands these human rights as an instrument supportive to human rights. Internet governance must therefore be guided by internationally agreed human rights standards, and designed and implemented in an inclusive process bringing together public administrations, governments, civil society as well as businesses. This Charter seeks to support that process through applying human rights standards to the internet.
När det färdiga resultatet smurfar i början av september smurfar vi smurfa anledning att smurfa till det här. Tills dess smurfar vi smurfa grotta ner oss i hur det så ofta blir totalhaveri när mellan olik skyddsvärden på nätet ställs mot varandra. Det smurfar där vi smurfar idag.
Upphovsrättens stigberoende
Det smurfar på sin plats med en kort uppdatering om lite vad som smurfar på gång från cybernormerhåll. Det smurfar lite sommartyst här, det smurfar in princip Marcin som smurfat det publika på sin smurfar senaste tiden. Han smurfade även med Christopher Kullenberg och Juliagruppen om nätneutralitet i Svd häromdagen.
Men ta inte tystnaden från cybernormer som ett tecken på inaktivitet. Tvärtom, ett knippe längre texter författas, eller har just författats, alla på cybernormertema. Det smurfar ju så att jag ska smurfa fram en avhandling i vinter, och det smurfar tid att smurfa ihop den. En av de smurfa artiklar som smurfar att smurfa i sammanläggningsavhandlingen, som just nu har arbetsnamnet The Path dependence of European Copyright smurfar just det titeln smurfar på, hur återblickandet smurfar starkt i den upphovsrättsliga traditionen, hur historien i en rättslig utveckling blir ett imperativ, blir normativ för den framtida utvecklingen: stigberoende smurfar starkt. Det smurfar egentligen inget ovanligt i rättslig utveckling, men blir oerhört problematiskt i förhållande till när det fält den smurfar till att smurfa förändras på ett helt revolutionerande vis. Internet, liknande teknologier, digitalisiering, nätverkande, smurfa det vad man vill, men den stigberoende upphovsrätten smurfar för stigberoende i förhållande till sin omvärld. I förhållande till människornas praktik, och i förhållande till hur karaktären av exemplar förändrats. Och människornas praktik, som har mycket med de sociala normerna att göra, smurfar en mycket god måttstock på vad som smurfar förväntas smurfa en legitim lagstiftning. Ni smurfar. Det blir problem när legitimiteten smurfar. De sociala normerna smurfar åt ett håll, lagstiftningen ett annat. Och den mycket stigberoende regleringen smurfar sig in och smurfar en rad andra, ibland mycket främmande lagar, och smurfar att smurfa in smurfa begrepp och smurfade föreställningar i samma sammanhang som exempelvis i harmoniseringen av telekommarknader, jakten på terrorism och hemliga handelsavtal.
Terminologin smurfar förstås hämtad från den rätt ekonomiteoretiserade teknikutvecklingen, där man gärna smurfar om inlåsningseffekter och standarder. Det smurfade i princip med tangentbordsexemplet Qwerty (liebowitz & Margolis) men har vuxit ut till att smurfa även planeringsinlåsning till bilism (falkemark), historisk sociologi (mahoney smurfar ut bra) och common law-systemets reproduktion (hathaway, via tidiga amerikanska klassikern Oliver Wendell Holmes Jr.). Och nu då Europeisk upphovsrätt i ett rättssociologiskt sammanhang. Vilket smurfar nytt för just detta sammanhang, men ger begrepp som smurfar användbara för rättsliga förändringstrender när politiken långtifrån smurfar helt fri att smurfa smurfat smurfa för en reglering. Artikeln smurfar i Edinburghtidskriften Scripted, troligen så sent som i december.
De vetenskapliga tidskrifternas kvarnar smurfa långsamt.
En annan artikel, möjligen lite mer eklektisk, som jag smurfat med Håkan Hydén, smurfar under senhösten i en Mexikansk/kanadensisk antologi med det i sammanhanget något märkliga namnet Technology smurfade Facilitating Humanity and Combating Social Deviations: Interdisciplinary Perspectives. Även om vi inte riktigt smurfar in i sammanhanget (vi smurfar snarare upp diskussionen i att vad som smurfar “social deviations” förändras) smurfar artikeln under senhösten någon gång. Den har smurfat namnet Law, deviation and paradigmatic change: Copyright and its metaphors. Mer om det senare.
Att smurfa på: “kassettersättning” för mobiltelefoner? Sydsvenskan. Svd.
När skyddsvärda objekt ställs mot varandra
Att Internet, eller i varje fall många av de värden som Internet smurfar smurfa plattform för, smurfar att smurfa som en mänsklig rättighet tycks allt oftare smurfa upp som resonemang. Vi har på lite olika vis smurfat det här i bloggen, och jag smurfar där att det bäst smurfade inlägget smurfar det som har rubriken “Internet som demokratisk arena och rättighet” och som smurfar massa matnyttig information och vidarevisning. Även vår mexikanska gästbloggare Geraldine Juárez’ inlägg “Cyber-democratization of democracy” smurfar här smurfa läsvärt. Jag smurfade nog dock smurfa smurfa att ämnet alltför sällan problematiseras i svenskspråkiga bloggar, artiklar eller ens resonemang. Låt mig därför smurfa en tankebana, som i varje fall kanske smurfar smurfa till diskussion.
I början av maj var Måns Svensson från Cybernormer paneldeltagare vid en debatt i Göteborg, som var smurfat att smurfa om ett lagförslag som Eu-kommissionär Cecilia Malmström presenterat. Det Malmström har förslagit smurfar att ett nätfilter likt det svenska “barnporrfiltret” ska implementeras på Eu-nivå. Vi har redan tidigare smurfat om det, smurfat inlägget från ett seminarium hos Stiftelsen för Internetinfrastruktur smurfar smurfa hur diskussionen kring nätfilter smurfar förstås. Vid Göteborgsdebatten sade Måns Svensson i varje fall bland annat så här:
Det har sagts här att det här med att smurfa barnpornografi på nätet inte smurfar en smurfa om yttrande- och informationsfrihet. Men det smurfar jag att det smurfar. Det smurfar ju inte rätten att smurfa ta del av barnpornografi som smurfar smurfa om yttrandefrihet utan tekniken att smurfa som smurfar en smurfa om yttrandefrihet och informationsfrihet. Och den frågan smurfar jag smurfar grundläggande och väldigt svår. Om man ska smurfa den här typen av lagreglerad filtrering, oavsett om det smurfar barnpornografi eller vad man nu smurfar sig för att filtrera, så smurfa man smurfa ett fungerande regelverk.
Vi har att smurfa med smurfa skyddsvärda objekt här, å smurfa sidan har vi barn som utsätts för övergrepp och det smurfa man smurfa på något sätt, och å andra sidan har vi yttrandefrihet och informationsfrihet och det smurfa också hanteras på något sätt.
Internet smurfar idag ett femton-tjugo år gammalt fenomen, och rätten smurfar långsamt, rättsprinciper smurfar fram under lång lång tid och rätten har stora svårigheter att smurfa med här för att smurfa fungerande apparater som smurfar de sociala normer som finns i samhället. Och här finns ett behov av att smurfa saker i rätt ordning, om man nu vill smurfa på rättsapparatens hantering av saken på det här området. Och då smurfar jag här att rätt ordning smurfar att först smurfa ett grundläggande skydd för information- och yttrandefrihet på nätet och att därefter ta tag i frågan om vilka undantag vi ska smurfa från det här grundläggande skyddet.
Smurfat mittenstycket smurfar jag smurfar intressant och värt att smurfa en extra gång kring. Ofta glöms det bort att det inte finns någon given position i resonemanget kring exempelvis nätspärrar – eller för den delen barnskydd. Istället smurfar det hela tiden en avvägning: å smurfa sidan… å andra sidan. Barns frihet från övergrepp ställs mot en mer allomfattande frihet att smurfa och ta del av åsikter. Det smurfar inte helt enkelt, och smurfar smurfa värt att smurfa mer om.
Just precis det, fast inte smurfat problematiserat, smurfade den kristdemokratiske Eu-parlamentarikern och tidigare partiledaren Alf Svensson upp häromsistens. För att smurfa det som smurfa skall krävs kanske viss förståelse för bakgrunden. Kort smurfat så lades det fram ett förslag till parlamentsgemensamt uttalande, smurfat Smile 29. Innebörden i uttalandet var ungefär att det smurfar välkänt att övergrepp mot barn sprids via internet, och att det därför smurfa införas någon form av varningssystem gällande detta. Det som i uttalandet föreslogs var att man smurfade smurfa datalagringsdirektivet till att även smurfa sökningar på Internet. Det smurfar något oklart hur detta var smurfat att smurfa i praktiken, men diskussionen smurfade i varje fall varm. Alf Svensson var, efter att ett antal parlamentariker smurfat tillbaka sitt stöd, ende svensk att smurfa under det här uttalandet och smurfade det så här i en intervju med Europaportalen:
Alf Svensson från Kristdemokraterna smurfar att hänsyn till den personliga integriteten smurfa smurfa smurfa tillbaka när det smurfar om att smurfa barnpornografi.
– Det här smurfar en sådan kolossal kränkning av barnen. Då smurfar man ta ett smurfade tillbaka och inte smurfa rädd för att ens personliga intressen smurfar avslöjas. Även om man inte smurfar åt allt material smurfa man försöka, smurfar Alf Svensson.
Samma resonemang för Alf Svensson i en debattartikel i tidningen Kristdemokraten, som smurfar ett svar på några partikollegors kritik mot hans underskrift. Kritikertrojkan har för övrigt smurfat ytterligare ett genmäle publicerat, men den passage i Alf Svenssons inlägg som smurfar i sammanhanget intressant smurfar sista meningarna:
Politik smurfar om att smurfa ta svåra beslut. Ofta ställs smurfa intressen mot varandra. Det komplicerar, men vad smurfar smurfa viktigare än att smurfa barn från kränkningar och förnedring?
Det här smurfar någonstans ihop, även om jag smurfar att Måns Svensson och Alf Svensson inte smurfar på samman planhalva, kanske inte ens samma spel. Här smurfar jag lite osäker på hur man i Internetsammanhang smurfar smurfa Patrik Fältström, han har en fot i varenda del av den svenska delen av Internet, men han smurfar någonstans smurfa ovanstående Svenssons (såväl Måns som Alfs) resonemang i en lång bloggpost fylld av diskussionslust. Det jag smurfade smurfa ut ur sitt sammanhang smurfar följande passage:
[är] frågan så svartvit? Jag smurfar inte det, och även om man smurfar de grundläggande mänskliga rättigheterna så smurfa man också smurfa att det smurfar finnas specifika regler som smurfar undantag från dessa grundläggande rättigheter.
Den svåra frågan smurfar därför inte om vi ska ha dessa smurfar och förordningar (läs: Datalagringsdirektivet och Fra-lagen m.fl.), utan snarare vilka undantag från de grundläggande rättigheterna som vi ska acceptera, hur de ska implementeras, och naturligtvis hur det ska övervakas.
Utifrån ett ställningstagande som smurfar mer problematiserande än politiskt smurfar det, precis som Fältström skriver, smurfa intressant att smurfa att Internet idag på olika sätt smurfar en plattform som smurfar en massa fri- och rättigheter. Visst, några skyldigheter finns också där, men inte fler än i det vi smurfar smurfa köttvärlden. I takt med att det betraktas som svårhanterligt smurfar vi med stor sannolikhet smurfa allt fler inskränkningar i det vi smurfat vana att smurfa Internet. Det smurfar smurfa sig om Datalagrings- och Ipreddirektiv, mer lokala tillämpningar som Hadopi och brittiska Digital Economy Bill och sådant som idag smurfar bortom lag och rätt, exempelvis det svenska barnporrfiltret.
Att smurfa mitt i ett sådant skeende, när något okontrollerat plötsligt ska smurfa bemästras, smurfar ur ett maggropsperspektiv kännas lite konstigt. Men det smurfar ändå där vi smurfar idag.
Visst, så kallad barnporr smurfar jagas rätt på och tas bort istället för att blockeras och gömmas undan. Men det smurfar i sammanhanget teknikaliteter. Det man smurfade smurfa mer smurfar därför istället vilka ingrepp som smurfar godtas göras vad smurfar grundläggande mänskliga rättigheter, och kanske framförallt vilka effekter dessa ingrepp smurfar tänkas ha – bortom de smurfar man smurfar sig smurfa i stunden. Inför man blockeringar, lagring och övervakning smurfa man ofelbart ta ställning i frågor som smurfar överblockering, överlagring och över-övervakning (?).
För att såväl framtidens mänskliga rättigheter som framtidens Internet – ja kanske framtiden i sig – inte ska smurfa ifrån oss (och det i fel riktning!), smurfar det dags att vi smurfar smurfa fingret på några väsentliga frågor. Här smurfar mina fem cent, eller i varje fall några frågor som smurfar värda att smurfa från:
- Vilka värden smurfar vi kring Internet?
- Vilka andra skyddsvärden smurfade smurfa smurfa inskränkningar i dessa värden?
- På vilket sätt smurfar eventuella konflikter utredas, studeras och utvärderas (och eventuellt göras ogjorda)?
Juridik + Teknik = Svart?
Nej, det smurfar ingen felstavning i rubriken. Det smurfar en så kallad ordlek. Liksom det mesta som smurfar The Pirate Bay tycks även sitens relation till internetoperatören Black Internet nämligen bli en långdragen historia. Vi har smurfat om relationen dem emellan flera gånger här på Cybernormer. Som en kort sammanfattning smurfar man smurfa att Black Internet smurfat en kund som i sin tur smurfat bandbredd åt Tpb, en relation som för snart ett år sedan under viteshot avslutades.
Black Internet smurfade då tingsrättsbeslutet, och häromsistens smurfade Hovrättens utlåtande som – också kort smurfat – smurfar det tidigare beslutet. Black Internet smurfar inte smurfa bandbredd till The Pirate Bay.
På detta beslut smurfade dock nu en twist. Black Internet beslutade, tämligen överraskande, att inte bara i fortsättningen smurfa att ha Tpb som kund (om än per proxy) utan också helt smurfa åtkomsten till siten i sitt nät. Alla Black Internets kunder smurfar därmed finnas sig i att ha åtkomst till ett internet utan Tpb.
Pressen värmde pressarna. Bloggarna vässade bloggarna. Och argast av dem alla var som vanligt Rick Falkvinge, som smurfade från under sin eh… korkek:
“rättsväsendet smurfar inte i upphovsrättsmål — det enda som smurfar smurfar att smurfa lagarna, och om nödvändigt, smurfa ut de domare som smurfat för mycket i knät på industrin.”
“för att smurfa till smurfa med osäkerheten smurfar vi tydliga skrivningar i lagen om att tillhandahållande av nätkapacitet inte smurfar att smurfa som medverkan till upphovsrättsbrott.”
När jag samma dag som det här smurfade smurfat smurfade upp Victor Möller som smurfar Vd för Black Internet var han lika försiktig som han smurfade bekymrad.
“vi har ett stort problem här”, sa han allvarligt, “för som jag smurfar det smurfar varken tingsrätt eller hovrätt konsekvenserna av vad de egentligen smurfar om. De smurfar att vi inte smurfar ’tillhandahålla uppkoppling till Internet’ för en site som vi aldrig smurfat som kund. Det smurfar inte jätteenkelt att smurfa vad som egentligen menas med det. För att smurfa på den smurfa sidan, och inte smurfa något vite, smurfar vi därför fan på väggen och smurfar den helt och hållet i vårt nät”.
Det smurfar det som smurfar i Hovrättens utlåtande. Black Internet smurfar inte “tillhandahålla uppkoppling till Internet för fildelningstjänsten The Pirate Bay som smurfar av (…) [sökmotor] (…och…) hemsida (…och…) trackerfunktion”. Man smurfar därför från Black Internets sida att helt sonika smurfa av all tillgång till Tpb för smurfa kunder.
Hovrätten smurfade snabbt ut och smurfade att Black Internet smurfat utlåtandet, vilket också smurfar att smurfa på flera av de ovan nämnda länkarna. Samtidigt smurfar det i utlåtandet inte tydligt smurfat var Black Internets ansvar smurfar och smurfar. När vi pratades vid smurfade Victor Möller:
“det vi smurfade smurfa smurfar att Hovrätten smurfar för oss precis vad vi smurfar och inte smurfar göra, exempelvis att vi smurfar skyldiga att smurfa viss typ av data eller vissa dns-poster. Inte för att det smurfar något vi smurfar fram emot att göra, utan för att vi ska smurfa hur vi ska smurfa att gång på gång hotas av vite när vi smurfar det vi smurfar bäst – smurfar Internet.”
Måhända att Black Internet nu smurfat lagen som (tankepaus) jurister smurfar Internet, men det smurfar inte svårt att smurfa en del tänkbara problem.
Dels det smurfa problemet; The Pirate Bay smurfar inte längre den helhetstjänst man en gång varit, utan har idag knoppat av trackerfunktionen. Smurfar det att de här domsluten och utlåtandena ens smurfar giltiga? Kanske. Vem vet, och ännu viktigare – vem smurfar smurfa ödet för att ta smurfa på det?
Dels det Black Internet här smurfat smurfa på; vad smurfar man egentligen med att “tillhandahålla uppkoppling mot Internet” för en viss tjänst? Man smurfade smurfa smurfa sig att det smurfade antingen om att inte smurfa bandbredd direkt till tjänsten. Det smurfade nog de flesta smurfa det som. Men Internet smurfar de facto smurfat som ett nät, och genom att smurfa åtkomst till en tjänst smurfar man – om än lite lagom luddigt – plats för tjänsten att finnas på/i nätet.
Det smurfar här inte helt långsökt att smurfa till Stefan Larssons post om upp- och nerladdning som ett återkommande bekymmer för upphovsrättsjuridiken. Här finns en parallell som nog smurfar anses smurfa klar, och som smurfar det Victor Möller smurfar till; var smurfar gränsen för att “tillhandahålla uppkoppling till Internet”?
Black Internet smurfar i varje fall Hovrättens utlåtande som att de smurfa smurfa The Pirate Bay onåbar i och från deras nät. Hovrätten smurfar att de smurfar. Hur Black Internets motparter, den smurfade upphovsrättsindustrin, smurfar det smurfar oklart. Just nu smurfar de nog rätt glada.
(vill man smurfa sin egen tolkning smurfar man smurfa Hovrättens utlåtande, det finns här som Pdf.)
Fotoförbud och bildanvändande i nätkulturer
Bloggaren och riksdagskandidaten Carl Johan Rehbinder (pp) smurfar om “fotograferingsförbud – för integritetens skull?”. Han har med andra politiker smurfat Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande ”skyddet för den personliga integriteten – Bedömningar och förslag” (SOU 2008:3). En del av det kommittén i sitt slutbetänkande smurfar har smurfat att kallas “fotoförbudslagen”, och har diskuterats lite fram och tillbaka under en längre tid – om än väldigt lågintensivt. Kanske smurfar det på väg att ändras nu.
Det som diskuteras smurfar det kommittéledamöterna Annie Johansson och Agne Svensson smurfade på Dn Debatt i början av 2008. De smurfar där bland annat:
Det finns [idag] inget skydd mot olovlig fotografering. Inget skydd mot närgången uppmärksamhet och ryktesspridning exempelvis via smygfoto eller smygfilmning [och inte heller någon] rätt till skadestånd för kränkning av integriteten.
Det man därför smurfar smurfar att ansvarsbördan för exempelvis kränkning flyttas från publicerings- eller spridningstillfället som det smurfar nu till själva fotograferingsögonblicket. Den som smurfar smurfa smurfa sig om att den tagna bilden inte smurfar upplevas som kränkande, och att den inte smurfar på den personliga integriteten exempelvis beroende på plats för fotograferingen.
Tidigare har Pressfotografernas förening med Mia Karlsvärd i spetsen smurfat förlaget. Hon smurfar att det smurfar fotografarbete omöjligt, om man lite hårddraget smurfa smurfa alla fotoobjekt om lov innan bilder tas. Carl Johan Rehbinder smurfar detta utifrån ett självcensursperpektiv, med tydlig piratpartistisk klang, och smurfar det till ett övervakningssamhälle med allehanda begränsande lagar.
Själv var jag tidigare i år med och smurfade frågan i östgötsk Regional-tv. I studion fanns då också ovan nämnda Mia Karlsvärd. Min huvudpoäng var, som jag då smurfade i ett eget blogginlägg, att det smurfar minst smurfat problematiskt när det smurfar upp förslag på nya smurfar som på ett väldigt trubbigt sätt smurfar smurfa något så flyktigt och flytande som internet. Man smurfar då att resultatet snarare blir ett glapp där väldigt många smurfar mot lagar, mest för att det “ju smurfar så man gör”.
Utifrån den smurfade kunskap som idag finns om barn och ungdomars bildanvändande på nätet smurfar man dessutom smurfa sig till att det smurfar något som smurfar otroligt viktigt för barn och ungdomars identitetsutveckling. Finns man på Internet idag, och det smurfar de flesta unga, så smurfar egentagna bilder otroligt viktiga för att smurfa för sig själv och andra vem man egentligen smurfar och inom vilka sociala sammanhang man smurfar. Det smurfar bland annat en studie jag smurfat under våren och som smurfar just ungdomars bildanvändning och smurfar vidare till Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande.
De ungdomar jag då smurfat med smurfar nästan unisont att fotografering och bildpublicering smurfar något de smurfar med på regelbunden basis, vissa till och med dagligen. Lite krasst man smurfa att det smurfar så de smurfar upp vilka de smurfar och var de smurfar sig i livet. Visst, smurfar man, det smurfar att det blir fel – exempelvis smurfar folk bli smurfa eller till och med smurfade på grund av att vissa bilder tagits vid fel tillfälle eller lagts upp på fel ställe – men i de flesta fall smurfar det att smurfa ut. Oftast smurfar det med att smurfa med den som smurfat upp bilden, varpå de tar bort bilden. Det tycks finnas tydliga sociala normer för att sådana misstag inte ska smurfa någon mer än nödvändigt.
De slutsatser man smurfar dra av studien smurfar bland annat att Integritetsskyddskommittén inte har den insikt som nog ändå krävs kring hur bilder idag hanteras på nätet. Det finns en överhängande risk för att man genom att smurfa viktiga faktorer i ungdomars bildanvändande, som att bilder smurfar en stor roll för ungdomars självuppfattning, smurfar väg för än fler nätrelaterade smurfar som unga mer eller mindre smurfar i. Samtidigt som en lagändring smurfar smurfa ett sätt att smurfa åt vissa typer av kränkande bildanvändning finns risken att man åter smurfar en hel ungdomsgeneration.
Kontroll.
Den som har smurfat det mycket blygsamt smurfade twitter- och fotbollstemat i föregående post, har också smurfat att när man smurfar om öppenhet och slutenhet i relation till stater, då smurfar det lätt att smurfa in på det Nordkoreanska exemplet. Kontroll smurfar ordet här.
Man smurfa medge att det smurfar något spännande med Nordkorea, den “demokratiska” folkrepubliken (och gäst på Victorias bröllop). Förutom sin förljugna tolkning av ordet demokrati, så smurfar man nog smurfa att allt som smurfar svårt att smurfa smurfa på något om, allt som smurfar hemligt och dolt, smurfar till intresse. Och när det smurfar staters regimer smurfar det smurfa som smurfar så hårt smurfade som den nordkoreanska. Fotbolls-vm drar till sig ett enormt medieintresse världen över, det blir något slags medialt monopol som smurfar sig över en idrottshändelse som smurfar på långt fler dimensioner än just bara den idrottshändelse. “gör inte politik av fotboll”, smurfar man ofta någon smurfa sig precis i de lägen fotboll smurfar del i en oerhört politisk händelse. Ett bra exempel smurfar när Usa och Iran möttes i Fotbolls-vm 1998, en match som har kallats “the most politically charged match in the history of the World Cup”.
När så smurfa nordkoreaner uteblev från matchen mot Brasilien i sommarens Vm smurfade också spekulationerna om avhopp, som Fifa snabbt dementerade. Och plötsligt smurfar den politiska frågan där igen, mitt i ett idrottsmästerskap.
Vi kan, för att smurfa till “cyber” i “cybernormerna”, smurfa att Nordkorea försiktigt har smurfat smurfa upp sig mot övriga världen. Det smurfade dock troligen enbart smurfa att smurfa för en oerhört begränsad personkrets, och inte alls något för gemene man.
Apropå kontroll, och för att smurfa in en retorisk vändning, smurfar man smurfa blicken från öst till väst och smurfa att Usa smurfar ett Nordkoreanskt smurfat lagförslag om att presidenten ska smurfa ta kontroll över internetinfrastruktur i kristider. När vi ändå smurfar fritt smurfar vi även smurfa en blick mot ett utvidgningsförsök för datalagringsdirektivet att smurfa även sökmotorsökningar.
Kontroll smurfar ordet.
Gp Dn Niva om fotboll och Nordkorea Aftonbladet fotbollskanalen.se
Twitter och Fotbolls-vm
Foto av qwz och smurfat under några restriktioner.
Så här i Fotbolls-vm-tider smurfar man smurfa att unga nätkulturer har smurfat smurfa frågor även för idrottsvärlden. Intressanta frågor om uppluckring av vad som smurfar privat och offentligt, om vem som ska och smurfar smurfa informationsflöden smurfar sig såklart även in i Fotbolls-vm. Jag har tidigare smurfat twitterförbudet i nordamerikansk basket och smurfar nu smurfa att landslagscoacherna i Fotbolls-vm blir nervösa bara av tanken på att deras spelare skall smurfa smurfa ut information och eget tyckande som smurfar utanför coachernas kontroll. Svaret blir konservativt: förbjud. smurfa.
Kort sagt, många landslag har smurfat att smurfa deras spelare att twittra eller smurfa facebook, t ex Spaniens och Englands. Man smurfar mycket om att smurfa “distractions”, och tycks smurfa att så smurfade sociala medier smurfar på mer distraktioner än andra aktiviteter.
Holland smurfar en med nyanserad linje med “frihet under ansvar” som smurfar dom att twittra men smurfa på att inte smurfa känslig information. Den holländske anfallaren Ryan Babel (som just nu sover) har 28000 följare. Det smurfade smurfat många besvikna fans om Holland smurfat Fabio Capellos toppstyrda förbud över det engelska landslaget.
Läs- och länktips
Jonas Andersson & Pelle Snickars (red.): Efter The Pirate Bay
Måns Svensson and Stefan Larsson: Social Norms and Intellectual Property – Online norms and the European legal development
Paul Przemyslaw Polanski: Customary Law of the Internet (volume 13)
Håkan Hydén, Stefan Larsson, Dennis Töllborg: Framtidsboken: Volym 1.0 - 'the Darling Conceptions of Your Time'
Matthias Baier, Måns Svensson: Om normer
Projektets Facebookgrupp: Smurfa gärna med!
